Mina tankar, handlingar och personlighet i ord.

tisdag 23 november 2010

13-30?

Ibland undrar jag när en människa ska växa upp,
säga hejdå till tonårsbeteendet och säga hej till vuxenbeteendet.
En människa över trettio år ska inte vifta fram handen och säga "Men Dah" eller
ha det så svårt att formulera tankar och händelser i både skrift och tal, precis som en tolvåring.

Jag undrar NÄR dessa starka reaktioner samt utbrott man kan få gällande små, ytterst små saker ska upphöra, man kan ju inte mena allvar att när jag passerat trettiostrecket bråkar man med sin partner om vem som ska ta disken, vem som får träffa vem, och drar upp gamla saker från tidigare år, att det fattas en femma eller en cigg?.

Man säger att man lämnar ungdomsåren vid 20 år och traskar då vidare till vuxenåldern. Men när blir man verkligen vuxen i huvudet? Det finns många över trettiostrecket som inte ens klarar av att stå på sina egna fötter och vara ärlig och stå för vad som är sagts.

Det finns även de som fortfarande festar som en 18 åring och som gör misstag alkoholpåverkade, deras misstag bortförklaras med ordet "FYLLA". De misstag som görs i alkoholpåverkat
tillstånd heter inte "FYLLA", det är ett misstag som förmodligen även
skulle kunna hända i nyktert tillstånd. Kommer det en dag då människorna
slutar använda "fylla" som en bortförklaring?


Kan man kalla sig vuxen när man har åldern inne men inte Psyket/Hjärnan?
En trettio åring som har en 13 års beteende. Man ser vuxen ut utåt sett, men kan man verkligen säga att denne är vuxen?

Jag själv är 21 år gammal, jag vet att jag inte är vuxen, jag gör tusentals saker som är långt ifrån vuxengrejer, även fast jag är ung mamma så lever jag lite som de andra 21åringarna men med vetskap om att jag måste behärska mig och visa respekt för andra för min sons skull.

Inga kommentarer: